wetland=swamp (Träsk) tror jag inte är så vanlig i Sverige. wetland=bog (Torvmosse) är det vanligaste. I det begreppet ingår delar som är trädbeväxta, så då tycker jag hela wetland området kan ha samma tagg.
Men vi får väl se hur vältaggat datat är från Lantmäteriet. Om det är samma som topo50 finns väl bara “sankmark, fast” och “sankmark, våt” och då tycker jag att “sankmark, fast” blir wetland=bog och “sankmark, våt” blir wetland=marsh som standard. Så får det preciseras senare om någon vill och orkar.
Baserat på denna kan Sankmark, fast alltid antas vara torvmosse (wetland=bog). Samma antagande kan däremot inte göras för Sankmark, våt, som även innefattar andra former av sankmark.
Jag tycker inte att vi ska utgå från att all Sankmark, våt ska bli wetland=marsh eftersom dess definition uttryckligen säger “non-woody”. Lyckas såklart inte hitta något exempel nu, men vet att det existerar våta sankmarker i skog. Det är därför jag menade att vi behöver titta i båda lager (sankmark och mark) för att kunna välja rätt taggning i de fallen. Alternativt att vi enbart sätter natural=wetland utan wetland=*, men det känns synd att förkasta data vi har.
Typ såhär. Den blårandiga är den blötare av dem. Där kan man i princip säga att man sjunker ner till knäna/midjan, på den grönrandiga (kanske, jag har lite defekt färgseende) kan man gå med vanliga stövlar.
Jag har tidigare importerat (manuellt och för mindre områden) data från LMs öppna vektordata. Åkermark blev faktiskt mycket enklare att rita polygoner manuellt, för LMs data är ju lite förskjuten och förenklad för att passa renderingen, så det blir massa problem, särskilt när man vill jämka ihop olika datakällor (som man ju ofta vill).
Samma sak vad gäller vattenytor; LMs är bättre än riktig gammal OSM-data men stämmer generellt inte så bra med nyare satellit-bilder. Men ska man snabbt få till större områden som saknar data helt kanske det kan vara en väg framåt.
Det enda jag brukar ta direkt från LMs vektordata är våtmarker; de stämmer kanske inte heller perfekt men just våtmark är svårt att kartera manuellt ändå.
Vattendrag brukar jag manuellt rita av LM, om inte annan data finns.
Här har du exakt hittat på det som jag ofta försöker säga, men börjar känna att ingen här verkar förstå (huruvida det beror på att jag framför det otydligt eller annat vet jag inte).
Så jag gör ännu ett försök, med lite mer detaljer:
När Lantmäteriet ajourhåller sitt data så sker det i vad man på Lantmäteriet kallar för GGD - Grundläggande Geografiska Data. GGD ajourhålls bland annat genom flygbildstolkning, både från ortofoto (ungefär samma som man gör i JOSM eller iD) och i stereo (där man ser i “3D”, utöver att på så vis kunna mäta i höjd så gör det också så att man kan se vissa saker mycket tydligare, och bl.a. kan se vägar/strandkanter “genom träden” i vissa fall). Dessutom så har (eller hade, det är lite tummult där just nu) Lantmäteriet ett samarbete med kommunerna där kommunerna levererade in byggnader och andra detaljer i tätorterna. Lantmäteriet har även samarbeten med bl.a. kraftbolagen för att få in kraftledningar (dessa verkar dock inte bli öppna data tyvärr). Sist så finns Lantmäteriets tjänst “Förbättra kartan” där alla möjliga (privatpersoner, föreningar, även kommuner ibland) kan skicka in material som läggs in i GGD. Sedan några år tillbaka så har Lantmäteriet inte längre något eget lager med vägar, istället använder man sig av NVDB (förutom stigar etc. som inte finns i NVDB).
GGD ajourhålls ungefär i skala 1:10 000, vilket är en ganska rimlig och vanlig nivå för den här typen av data, och en skala jag brukar försöka hålla mig till när jag karterar i OSM också. Sen har Lantmäteriet diverse generaliseringsregler för att säkerställa att data ser bra ut på den skalnivån, de finns dokumenterade i produktspecifikationen för Topografi 10.
Från GGD tas sedan Lantmäteriets produkter fram, i första steget Topografi 10 som är nästintill oförändrad, mest bara lite interna attribut som kastas. Sedan skapas de övriga produkterna, Topografi 50, 100, o.s.v. När dessa skapas så sker en större förändring/generalisering - detaljer plockas bort, geometrier förenklas och flyttas, m.m. Det innebär att man i Topografi 50 och uppåt har avsiktligt felaktig data för att det ska se bättre ut i en karta. Det är helt avsiktligt då kartorna annars inte skulle vara så användbara, men det innebär att man det är betydligt sämre data än vad Lantmäteriet egentligen har.
Så snälla, förstå att Topografi 50 inte bör användas för mer än avstämningar, och dra inte slutsatser om Lantmäteriets data utifrån det, får då hamnar vi på avvägar i alla importdiskussioner.
Vad betyder detta för OSM?
Att, som jag gång på gång försökt säga, man inte bör kopiera in data från Topografi 50+. Man kan använda det för att stämma av men behöver sen rita manuellt utifrån ortofoto/satellit.
Men, från när vi får tillgång till Topografi 10, så är detta data som praktiskt taget alltid är bättre än vad vi med våra medel kan åstadkomma.
Det innebär att meningar som denna är felaktiga. Lantmäteriets sjöar är i 99,99% av fallen bättre karterade än vad vi har i OSM, och än vad vi skulle kunna få i OSM. De är ritade med bättre verktyg, i stereo, från ortofoton. Om de inte stämmer överrens med satellitbilder så är det för att satellitbilderna är sämre.
Finns det fall då Lantmäteriets data inte räcker för OSMs ändamål? Självklart - som har uppmärksammats längre upp så har OSM till exempel en finare uppdelning av öppen mark, och bland annat stigar är katastrofalt dåligt karterade i Lantmäteriets data (däremot så brukar de som finns i Lantmäteriets data nästan alltid stämma med verkligheten väldigt bra). Men i andra exempel - sjöar/vattendrag, byggnader, m.m. så kommer Lantmäteriets data alltid vara bättre än vad vi har eller kan kartera.
Jag syftade på den data som idag är öppen, vilket väl är Topo50? Då tror jag ändå att man kan åstadkomma bättre genom att rita från satellitbilder, även om det är svårt med tex träd och liknande. Detta pga den förenklade/justerade geometrin. Vad gäller ev. Topografi10 så lär ju det vara klart bättre, som du skriver.
Där det är möjligt använder jag ett lutningslager (som jag knåpat ihop från Laserdata Skog) och för platser där sjö möter klippor får man en hyfsat noggrann gräns på det viset.
Att sen sjöars vattennivåer kan variera behöver vi inte gå in på här…
Precis, idag är det bara Topografi 50 (och uppåt) som är öppen, men från 3/2 blir även Topografi 10 öppen. Och ja, idag får man bättre att rita från satellit än Topo50, men från 3/2 får man bättre genom att kopiera från Topo10 (i alla fall för sjöar).
Det jag menar är att vi i en diskussion om import från topografi 10 inte kan prata om hur bra geometrier (eller annat) i topografi 50 stämmer.
Allt vatten i Lantmäteriets kartor är ritat för att följa “normalvattenståndet”, d.v.s. medelnivån över året. Särskilt för strandkanten längs kusterna och de stora sjöarna (Vänern, Vättern, Mälaren, om jag minns rätt) är detta gjort väldigt noga.
I alla fall tidigare har jag upplevt att laddning i JOSM går en del långsammare om JOSM behöver projicera om, men det kanske har blivit bättre på senare år.
Att man kunde öppna geopackage direkt visste jag inte, det låter ju bra! Då slipper jag hantera shapefiler.
Jag gjorde en ticket på det för ~3 år sen, när trafikverket hotade med att gå över till geopackage istället för shape. Men sen glömde jag visst att följa upp det. Ser ut att ha gått bra iaf
