Det räcker ju med att zooma ut Sverigekartan för att se att norra Sverige är styvmoderligt behandlat när det kommer till markanvändning. Det är ju bara en stor vit fläck.
Vilket är synd eftersom markanvändningsdata finns att importera från Lantmäteriet.
Ser att bl.a. i Jämtland gjordes en import kring 2019 (trakterna kring Åre), så det har ju gjorts tidigare. Det blir tydligt att de flesta aktiva mapparna sitter i södra delarna av Sverige och det är alldeles för stora områden för att ge sig på det manuellt i norr. Skulle sluka tid.
Jag sitter och fnular på om jag skulle dra igång en import av Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland så att vi slutligen får något som liknar ett komplett marktäcke. Vad säger ni? Tar tacksamt emot input och om någon har erfarenheter av liknande projekt så dela gärna med er!
Användare torger har ju arbetat ganska mycket med Norrland. Kanske någon att diskuterar detta med.
För övrigt skulle jag vänta tills LM öppnar sitt data i februari, innan man startar något större import av det. Hur det skulle göra praktiskt och tekniskt vet jag inte.
Har experimenterat en del med rasterdatan som redan finns tillgänglig, men ja, blir betydligt enklare med vektordatan som förhoppningsvis släpps i februari, men är oklart hur enkel den datan blir att arbeta med.
Jag behåller mina förväntningar lågt ställda kring Lantmäteriets öppna data.
Väldigt många brasklappar på senaste infoträffen. Bl.a. ändamålsprövning vid adresser, byggnader och fastighetsgränser, vet inte om Openstreetmap kommer att kvalificera för att få ut datan? Men ja, med lite tur så släpper man upp marktäcket.
Jag har senaste veckan karterat en del i området med det importerade materialet kring Åre och det är inte bra alls.
Exempelvis kan en å vara uppdelad i många små sjöar då vattnet ibland täcks av trädkronor. Det vore nog nästan bäst att ta bort det importerade och börja om från början. Det blir väldigt drygt att jobba med både markanvändning och annat när det det är så rörigt från importen…
Jämför man det med markanvändningen leojth har ritat manuellt så är det milsvid skillnad.
Nu minns jag inte vad källan var för importen. Kan hända att det som eventuellt blir tillgängligt framöver är mycket bättre. Annars är det bättre att det långsamt blir bra genomfört än fort och fel.
Intressant. Ja, min erfarenhet av att “importera” eller använda datamängder är att det sällan är lyckat att importera rakt av. Däremot går det, oftast, när datautformningen väl är känd att skriva rätt bra verktyg som assisterar dig att manuellt lägga in större mängder data på kortare tid. Det är väl något sådant jag ser framför mig.
Det här hög upplöst data och det skulle gå ganska lätt att filtrera och konvertera till vektorer.
Ja det är det som använt mig av hittills, men det är lite pilligt och inte optimalt med raster till vektor konvertering. Avvaktar lite för att kika på marktäckedatan som släpps i februari. Just marktäcket verkar relativt fritt från restriktioner så förhoppningsvis enkel data att jobba med.
En kommentar ifall det blir något av en import av öppen naturdata.
Det har vid några tillfällen tidigare gjorts importer av naturpolygoner, med förskräckligt resultat. Kolla exempelvis på naturen söder om Hjälmaren. En salig röra av polygoner som täcker varandra och som ansluter väldigt dåligt till bakgrundsbilder. Upprepa inte detta!
Det var nog en olycklig import som skedde från NMD. Jag tror att det kan gå att få till hyfsad import från NMD men kanske bara för större sammanhängande polygoner och det kräver nog en hel del förarbete.
Men som sagt, just nu är det väl bättre att avvakta till LM har släppt sin data, så får vi se vad den kan ge.
Jag hoppas att du ser detta inlägg. Jag börjar nu längst uppifrån norr och har börjat kika på vektorerna i LMs topografi.
Och har lite funderingar. Några specifika LM-klassificeringar taggar dyker ju upp mycket i norr. “Fjällbjörkskog” och “Kalfjäll”. Det är ju ganska generella beskrivningar av stora ytor, men kanske bättre än ingenting. Vilka OSM-taggar tycker ni passar dessa områden?
KALFJÄLL:
Vad jag hittar är taggen natural=fell, men den verkar inte riktigt rekommenderad om man har möjlighet att dela upp i natural=grassland, natural=bare_rock osv.
FJÄLLBJÖRKSKOG
Hittar inget bättre än
natural=wood + leaf_type=broadleaved +leaf_cycle=decidious + genus=Betula + species=Betula pubescens
Men när jag läser på om Fjällbjörken så är den ju väldigt speciell i det att den är ett mellanting mellan buske/träd och själva miljön är rätt unik så är inte helt förtjust i natural=wood, men kanske bästa alternativet iaf.
Jag tror även att natural:scrub skulle fungera för fjällbjörkskog då de som du säger brukar vara lägre och lite mer som buskar. Dessutom växer de ju glesare än en vanlig skog på många platser.
Ser på Wiki-sida ut som att denna tag används i fjällområden på de bilder som finns där med.
Tyvärr passar det ju aldrigt 100% om man tar information från en system till ett annan…
Kalfjäll: Här kan vi troligen dela upp bättre. Men om vi får fell i en första steg och delar senare eller om vi gör det riktigt i början vet jag inte. Om vi vill göra det riktigt från början utan import (finns data med den fina indelningen?) blir det väl aldrigt av…
Fjällbjörkskog: natural=scrub funkar väl på många platser medan andra är bättre som natural=wood. Om man tar skogarna runt Abisko, som är fjällbjörkskog enligt LM så känns det fel med scrub. I Norge har man väl wood även för fjällbjörkskog, men jag är osäkert om där finns en skillnad i deras grunddata.
Hur som helst: Bra att börja med markanvändning även längre norrut.
Nu går det lite väl fort här!
Det finns ganska hårda krav på vad som ska göras innan en import. Det ska diskuteras i det lokala communityt, processen ska beskrivas m.m.
Inget av det är väl gjort än, annat än de här första trevande stegen i det här inlägget.
Jag såg direkt en sak i första changeseten jag tittade på. Skogen ska inte vara ihopkopplad med gränser (utom möjligtvis vattendrag, som ibland definierar var gränsen går).
Här sitter skogen ihop med gränsen mellan Norge och Sverige.
Varför?
Ska skogspolygonen sitta ihop även med vattendrag? Varför?
Jag har tidigare varit för importer, och även gjort en själv för längesen. Dock har jag ändrat mig efter att ha sett alla nackdelar det får.
Gissar att du använder Topografi 50 just nu. Som andra i inlägget föreslår jag att avvakta, det är mindre än en månad kvar till vi får tillgång till marktäcke i Topografi 10. I områden som idag helt saknar kartering (eller är så bristfälliga att det befintliga utan vidare kan förkastas) bör det då gå att göra en hyfsat smidig import (förutsatt att man följer de riktlinjer som finns). Börjar man däremot lägga in från topo 50 nu så kommer man inte kunna göra samma smidiga import i det området sen.
Kliar det i fingrarna föreslår jag att du börjar förbereda för en import från topografi 10 (av allt att döma så kommer dess innehåll vad gäller marktäcke vara identiskt med dagens, man kan alltså utgå från produktspecifikationerna för dagens Topografi 10). Börja med att titta på Import/Guidelines - OpenStreetMap Wiki, det må se knepigt ut men sätter man sig ner med det så är det ganska tydliga och enkla steg.
En viktig och ganska omfattande del, som redan börjat diskuterats här, är mappningen från Lantmäteriets objekttyper till OSM-taggar, så det är också en bra ände att starta i.
Vet inte vad du menar med att det går för fort. Ingen har ju påbörjat en import ännu? Utan tvärtom var det precis denna diskussion jag ville ha igång så att man hittar någon slags vettig modus operandi framöver. Precis som riktlinjerna anger. En import ska ju vara väl förankrad i community.
Exakt denna typ av tekniska synpunkter som är viktiga om vi nu ska utforma en import.
Detta är ju en stor viktig detalj. Topo50 och sannolikt topo10 består ju främst av stora multipolygoner med sjöar som inner ways osv. Jag tycker personligen inte om det heller. Svårredigerat. Jag föredrar mindre polygoner och att undvika multipolygoner och relationer i så hög utsträckning som möjligt. Därav tvekar jag om en import alls vore önskvärt. Jag lutar mer och mer åt att istället bara utveckla något smidigare verktyg som kan snabba upp den manuella processen istället.
Gällande redan existerande data så tycker jag att man måste vara väldigt noga med att inte få informationsförlust och kassera data i onödan. Det finns områden som möjligen är dåligt karterade beträffande marktäcke, men har värdefull information om paths osv. Väldigt viktigt att ingen information går förlorad.
Vidare kan vi ju inte sätta manuell kartering på paus bara för att anpassa oss efter eventuellt kommande öppen data. Det får lösas sen isf. Något av det viktigaste för att göra en bra import är att ha jobbat manuellt med det innan ordentligt så att man vet vilka problem som måste lösas också.
JA! Återigen viktig teknisk diskussion. Exempelvis: gräsområden på kalfjäll. Detta karteras inte alls av LM och behöver göras manuellt hursomhelst. I Finland kallar man det “heath”, i Norge ofta bara “grassland”. Vad ska vi välja?
Samma sak med stenområdena på kalfjället. Är det “scree” (oftast egentligen), “bare_rock”? “Fell” är aningen för generell tag i mitt tycke.
Det tänker jag att man kan dela upp vid import om man vill, dock misstänker jag att det gör importen svårare (även om det gör det, subjektivt, enklare att redigera i framtiden). Däremot bör t.ex. skog och sjö definitivt sitta ihop, men det kan ju göras via antingen delade noder eller multipolygoner.
Har i annat sammanhang föreslagit att man delar upp det i tre hinkar:
Data som kan importeras rakt av (t.ex. marktäcke i områden som saknar sådant idag, eller byggnader som entydigt kan matchas med befintligt)
Data som kan importeras semiautomatiskt (d.v.s. där det krävs en människa som tittar på varje enskilt fall, men som i huvudsak kan importeras rakt av sedan (t.ex. via Replace Geometry i JOSM, eller något särskilt utvecklat verktyg)
Data som inte kan/bör importeras alls men där man kan titta på avvikelser för att hitta möjliga justeringar i OSM (t.ex. i redan välkarterade områden)
Uppdelningen mellan dessa hinkar kan skilja sig mellan datamängderna - för marktäcke kanske det mest handlar om att titta på om befintligt marktäcke finns i området, för byggnader kanske man får titta på objektnivå (“matchar denna byggnad med befintligt?”), o.s.v.
Tror inte heller på att en import rakt av är smidigast, då kommer man fastna i smådetaljer för saker som skulle hamna i hink 2. eller 3., likaså om man skulle ge sig på en manuell process för allt så kommer det ta evigheter.
Ja, självklart ska vi inte slänga något utan att tänka. Det jag menade här var att, när det gäller just marktäcke, borde vi kunna slänga t.ex. Way: 921489529 | OpenStreetMap (om inte LMs marktäcke säger något helt annat, då kanske man får titta på vem som har rätt). För t.ex. sjöar kan vi i många fall ersätta geometrin men behålla objektets identitet (med t.ex. Replace Geometry i JOSM).
Svår fråga! Personligen har jag pausat min storskaliga kartering, lite för att jag fått prioritera annat men också för att jag vet att min begränsade tid till OSM kommer kunna göra mer nytta när vi får bättre underlag.
Jag tycker däremot inte vi ska införa något allmänt “stopp”, och speciellt ändringar i redan välkarterade områden, detaljer som ändå inte kommer med LMs data, etc. ska det självklart fortsättas med. Men jag tycker inte vi ska påbörja något nytt storskaligt arbete just nu (särskilt inte import från topo 50) som jag initialt uppfattade det som att du föreslog, men uppfattar det nu mer som att du också är inne just på att förbereda för en import i februari eller senare.
Det gör det såklart direkt mera komplext, men skulle en potentiell lösning kunna vara att samköra LMs topografi med NVs marktäckedata? Utnyttja det bästa av två världar - redan välgeneraliserade geometrier hos LM med hög detaljrikedom i NMD? Annars föreslår jag att man i ett första steg ignorerar dessa gräsområden om vi inte redan har dem idag, att lägga in LMs mer generella är då fortfarande en förbättring mot idag.
Den här tråden startade med diskussion om marktäcke i Norrland, men har (spårat ur?) till att handla om marktäckning generellt. Vilket jag inte har något emot.
Jag funderar dock på hur realistisk en import av marktäcke är? Även om verktyg och indata kan tas fram? Jämför vägimporten från NVDB som går otroligt långsamt. Kommer fler bli mer intresserade av att fixa marktäcke, än att uppdatera vägnätet?
Är detta bara en teknisk intressant diskussion om verktyg och metoder?