Varför finns inte stadsdelar, kvarter, bostadsområden utsatt i Uppsala?

[02JanDal (Jan Dalheimer)]

@pangoSE

Om mindre än ett år släpps Topografi 10 och då kan vi förhoppningsvis göra en större import och komplettera databasen så den blir ännu bättre än idag.

@torger

“Senast februari 2025” är vad jag läser på LM:s hemsida nu, men jag tror det när jag ser det. Det har varit snack om att släppa mer öppet data i så många år med saknade pengar och förseningar. Att det står ett fast datum skrivet är dock hoppfullt.

Sett det flera gånger på det här forumet att man blandat ihop åren, vad jag vet är det mycket riktigt februari 2025 som gäller. Det som är hoppfullt denna gång är att det är ett EU-beslut, vilket innebär att det kommer vara extra svårt för LM/svenska politiker att backa eller dra ut på tiden längre än så.

Dock så är det inte givet att det är Topo10 som kommer släppas; beslutet gäller specifika datamängder: “adress- och byggnadsdata, information om fastighetsgränser, höjddata, hydrografi, kartor och flygfoton, så kallade ortofoton.”. Adresser, byggnader och hydrografi är såklart väldigt intressant, likaså ortofoton. “Kartor” är lite flummigt och utan att ha läst in mig djupare så finns risk att det kan tolkas som Topo10 i rasterformat. Fastighetsgränser och höjddata lär inte hjälpa oss i OSM. Lite konstigt och tyvärr så är ortnamn inte del i denna lista, så denna tråd riskerar inte bli hjälpt…

Mer info: Nytt regeringsbeslut kring öppna data | Lantmäteriet

@torger

Bara för att öppet data finns fritt betyder dock inte att det hamnar i OSM. Topologi 50 har haft bra information i många år, men har bara använts relativt sparsamt. NVDB har också funnits i många år, men importen av det går trögt eftersom det är så få vill hjälpa till. Det finns förvisso många som kartlägger i Sverige, men de flesta använder bara webb-editorn för enklare manuell kartläggning och väntar sig att “någon annan” tar hand om grovjobbet. Skulle tro att det är runt 10 personer aktiva i Sverige som är den typ av kartläggare som kan jobba systematiskt med större importarbeten. Man kan se att det är nästan alltid samma folk som ligger i topp i redigeringsstatistiken, och många av dessa har sina egna favoritområden. Ska erkänna själv att jag nästan bara jobbar i norrland. Och det är ju så det är tänkt, man gör det man är intresserad av, men det räcker inte så långt när det bara är runt 10 personer som är intresserade.

Om det krävs att man sammanfogar med tidigare data, som i fallet med NVDB, marktäcken och mycket annan typ av basdata, så behövs nämligen utöver framtagande av importmetod och skript en väldigt stor mängd manuella arbetstimmar och det finns inte tillräckligt med många intresserade kartläggare så många importprojekt får man se över en period av många år. NVDB-importprojektet har hunnit 20% på två år, där fyra personer gjort det mesta. Hade vi varit 20 personer hade vi varit klara nu och kunnat fundera på refresh-skript för att hålla det up to date, men 20 power mappers i Sverige är bara nåt man kan drömma om.

Jag tror, utifrån min egna erfarenhet, att ett problem just nu är att man förutsätter “power mappers”. Jag tänkt flera gånger att jag ska ge mig på NVDB-importen i Tierps kommun, men jag känner inte att jag har tillräckligt mycket tålamod och tid för det, speciellt eftersom det också skulle kräva att jag lär mig JOSM (vilket jag också skulle vilja göra någon gång, men återigen; tid och tålamod). Samtidigt har jag sedan jag började i våras lagt ganska många timmar på OSM och hunnit gå igenom en tredjedel av kommunen, men då i små bitar åt gången (sällan mer än en kvart i taget). Så för någon som mig, och säkert många andra, är tröskeln för ett importprojekt likt NVDB för hög som det är idag, även fast man skulle kunna bidra med ganska mycket tid totalt.

Ett första steg jag ser krävs skulle vara att få bort stigman kring att använda iD och titta på hur man kan köra importprojekt även genom det, tillsammans med bättre verktyg för samordning som möjliggör mindre arbetspaket.