Hej!
Ny på OpenStreetMap
och har en fundering kring stadsdelar, kommundelsområden o dyl. i Uppsala.
Eller snarare: Varför är inte detta utsatt på kartan, när det är så i andra städer?!
Det finns (minst!) två möjliga orsaker:
-
Ingen har lagt in informationen i databasen. OSM är helt beroende av att frivilliga lägger in information, och kanske har ingen gjort detta för de namn du är intresserad av. Just stadsdelsgränser och liknande är lite knepiga eftersom de inte syns på flygfoton eller när man går omkring på marken, varför man blir beroende av att kunna få tag på informationen från t.ex. kommunen, och då under en licens som gör att den går att använda i OSM. Plus att någon måste ha tid och ork att göra det!
-
Informationen finns i databasen, men syns inte på den karta du tittar på. Kartan som är förvald på openstreetmap.org visar inte allt som finns i databasen, och det gör antagligen ingen annan karta heller (det vore ett hopplöst projekt). Om du kan ge ett exempel på ett namn som fattas, så kanske det går att undersöka om det finns i databasen utan synas.
1 Like
Som turepalsson säger måste info läggas in av någon. Inget som sker automatiskt.
Att info finns i andra städer, men långt ifrån alla, har inget att göra med att det saknas i Uppsala.
Jag har funderat på att importera alla platser från Lantmäteriet. Tyvärr gar de inga öppna data i dagsläget med stabila identifierare aka GUPRI.
Därför är det bara stadsdelar fär nån manuellt har lagt in. Du kan själv lägga till från LM Topografi 50 om du vill, den finns i JOSM som lager.
Om mindre än ett år släpps Topografi 10 och då kan vi förhoppningsvis göra en större import och komplettera databasen så den blir ännu bättre än idag.
Då kommer även alla adresser släppas också vilket troligtvis kommer göra OSM till Sveriges bästa karta när vi lagt in dem
“Senast februari 2025” är vad jag läser på LM:s hemsida nu, men jag tror det när jag ser det. Det har varit snack om att släppa mer öppet data i så många år med saknade pengar och förseningar. Att det står ett fast datum skrivet är dock hoppfullt.
Bara för att öppet data finns fritt betyder dock inte att det hamnar i OSM. Topologi 50 har haft bra information i många år, men har bara använts relativt sparsamt. NVDB har också funnits i många år, men importen av det går trögt eftersom det är så få vill hjälpa till. Det finns förvisso många som kartlägger i Sverige, men de flesta använder bara webb-editorn för enklare manuell kartläggning och väntar sig att “någon annan” tar hand om grovjobbet. Skulle tro att det är runt 10 personer aktiva i Sverige som är den typ av kartläggare som kan jobba systematiskt med större importarbeten. Man kan se att det är nästan alltid samma folk som ligger i topp i redigeringsstatistiken, och många av dessa har sina egna favoritområden. Ska erkänna själv att jag nästan bara jobbar i norrland. Och det är ju så det är tänkt, man gör det man är intresserad av, men det räcker inte så långt när det bara är runt 10 personer som är intresserade.
Om det krävs att man sammanfogar med tidigare data, som i fallet med NVDB, marktäcken och mycket annan typ av basdata, så behövs nämligen utöver framtagande av importmetod och skript en väldigt stor mängd manuella arbetstimmar och det finns inte tillräckligt med många intresserade kartläggare så många importprojekt får man se över en period av många år. NVDB-importprojektet har hunnit 20% på två år, där fyra personer gjort det mesta. Hade vi varit 20 personer hade vi varit klara nu och kunnat fundera på refresh-skript för att hålla det up to date, men 20 power mappers i Sverige är bara nåt man kan drömma om.
Ok jag raljerar lite, det är många som lägger ned väldigt mycket av sin tid på OSM och jag tackar och bockar för det. Men jag är samtidigt ganska oimponerad på svenska communitys förmåga att ta till vara på öppna data, och anledningen är uppenbar, det är helt enkelt för få personer som håller på. Jag tycker jag själv gjort en ganska bra insats med 3,5 miljoner edits sen 2018, men en person kan inte mappa hela Sverige, det behövs en “crowd”.
Sett det flera gånger på det här forumet att man blandat ihop åren, vad jag vet är det mycket riktigt februari 2025 som gäller. Det som är hoppfullt denna gång är att det är ett EU-beslut, vilket innebär att det kommer vara extra svårt för LM/svenska politiker att backa eller dra ut på tiden längre än så.
Dock så är det inte givet att det är Topo10 som kommer släppas; beslutet gäller specifika datamängder: “adress- och byggnadsdata, information om fastighetsgränser, höjddata, hydrografi, kartor och flygfoton, så kallade ortofoton.”. Adresser, byggnader och hydrografi är såklart väldigt intressant, likaså ortofoton. “Kartor” är lite flummigt och utan att ha läst in mig djupare så finns risk att det kan tolkas som Topo10 i rasterformat. Fastighetsgränser och höjddata lär inte hjälpa oss i OSM. Lite konstigt och tyvärr så är ortnamn inte del i denna lista, så denna tråd riskerar inte bli hjälpt…
Mer info: Nytt regeringsbeslut kring öppna data | Lantmäteriet
Jag tror, utifrån min egna erfarenhet, att ett problem just nu är att man förutsätter “power mappers”. Jag tänkt flera gånger att jag ska ge mig på NVDB-importen i Tierps kommun, men jag känner inte att jag har tillräckligt mycket tålamod och tid för det, speciellt eftersom det också skulle kräva att jag lär mig JOSM (vilket jag också skulle vilja göra någon gång, men återigen; tid och tålamod). Samtidigt har jag sedan jag började i våras lagt ganska många timmar på OSM och hunnit gå igenom en tredjedel av kommunen, men då i små bitar åt gången (sällan mer än en kvart i taget). Så för någon som mig, och säkert många andra, är tröskeln för ett importprojekt likt NVDB för hög som det är idag, även fast man skulle kunna bidra med ganska mycket tid totalt.
Ett första steg jag ser krävs skulle vara att få bort stigman kring att använda iD och titta på hur man kan köra importprojekt även genom det, tillsammans med bättre verktyg för samordning som möjliggör mindre arbetspaket.
Vi börjar komma off-topic, men jag vill nämna att flera kommuner är uppdelade i mindre delar, där varje del kan importeras separat i NVDB-projektet. Varje sådan del tar runt 10 arbetstimmar om man är van med metoden. Man behöver alltså inte göra en hel kommun åt gången. Uppdelning av kommuner är det främst jag som gjort, och jag kan dela upp flera kommuner om intresse finns.
Det kan mycket väl vara så att tröskeln att kunna jobba med importprojekt är så pass hög att det inte går att få ihop tillräckligt många personer i Sverige som både är villiga och har möjlighet att jobba med det för att kunna genomföra ett landsomfattande importprojekt med rimlig tidshorisont. Av det jag sett hittills under mina år så tyder ju det mesta på att det faktiskt är precis så. Jag klandrar ingen, man kan inte begära att folk ska jobba en massa gratis.
Jag tror att för att kunna ta tillvara på öppna data på ett bra sätt kommer det krävas både programmerare och power mappers, och det är brist på båda. Det går inte lösa med bara casual mappers.
iD är jättebra för crowd-sourcing-delen av OSM när casual mappers lägger in stigar de rekat hemma på bakgården. Det är däremot inte ett rimligt verktyg för att arbeta med stora ytor på en gång eller importer.
Jag kan vara först med att säga att JOSM inte är användarvänligt. Jag avskydde det från början, det är helt bakvänt i användargränssnitt mot stora programvaror från säg Adobe och Microsoft som man kanske är van vid. Det har en hög inlärningströskel. Men det är det bästa vi har.
Jag skulle gissa att det tar cirka 40 timmar att komma in i JOSM så att det börjar flyta. Men sen tjänar man in den tiden väldigt fort, för det är ett mycket effektivare verktyg att jobba med än iD, framförallt när man jobbar med stora areor vilket man ofta gör i importjobb. Det är nästan omöjligt att bolla med polygoner i iD, många som är större än vad som ryms i en edit-area i iD.
För en power mapper är 40 timmar väldigt få timmar sett till hur många timmar hen lägger ned på ett år som kan vara flera hundra. Kartlägger man säg mindre än 20 timmar på ett år så känns det kanske inte så värt att lära sig JOSM, men jag tror inte heller att det är rimligt att jobba med importprojekt om man inte tänkt lägga ner åtminstone ett par arbetsveckor på det.
Grejen är att det är ganska stort ansvar man tar på sig och det är stor risk man är inne och förstör av misstag när man sitter där med stora mängder data som kan vara frestande att bara kasta in utan tanke. Och det kommer uppstå knepiga situationer som man måste ta ställning till där man ska sammanfoga en gammal representation med en ny representation av samma sak. Det är inte rocket science men man behöver ha ett visst ordningssinne så skulle säga att det är inte vem som helst som passar till den typen av uppgift. Så på ett vis är det ganska bra att tröskeln är hög.
Jag är nästan säker på att importprojekt inte går genomföra rent tekniskt med iD, eller är det någon som gjort det förut? I något skede måste man ju ta lantmäteriets format, geopackage antagligen, och konvertera det med hjälp av ett custom-skript man skriver till OSM-XML med en lämplig tagg-översättning, och så måste det formatet öppnas upp i editorn man jobbar i för att man därefter kan börja sammanfoga med det som redan finns kartlagt, säkerställa att man inte lägger in dubletter, att man uppgraderar gammal geometri, behåller detaljer som är bättre i nuvarande kartläggning och så vidare.
I JOSM finns verktyg för att hålla på och bolla med flera lager av nytt och gammalt och importerat hit och dit. Det finns inga sådana funktioner alls i iD vad jag vet, därav går det inte arbeta med importprojekt där, tyvärr.
Det ska sägas att rent tekniskt skulle det förstås vara möjligt att göra det enkelt för casual mappers att bidra i importprojekt, men jag tror man skulle behöva bygga custom-verktyg, dvs inte iD utan en egen webbeditor där importlagret finns inbyggt (som då inte kan ligga lokalt utan måste ligga på ytterligare en central server som någon ska drifta).
Det kräver en himla stor utvecklingsinsats med avancerad mjukvarutveckling förstås, och server för drift. Stora företag som Tomtom, Microsoft, Amazon och kanske Mapbox har resurser och skulle kunna jobba med det om de gick in för att göra speciallösningar för olika länder där det finns öppna data tillgängligt. De har istället valt en enklare väg och har bara anställda mappers som använder vanliga verktyg som vilken användare som helst, som inte ens bemödar sig i att sätta sig in i olika länders lokala importprojekt trots att de sitter och mappar hela dagarna.