Jag har senaste tiden använt mig av LM:s hydrografi-lager för att mappa upp bäckar lite (=mycket) snabbare. Som någon sagt, (02JanDal antagligen, han brukar ha koll) så uppdateras inte bäckarna längre så man får vara lite på sin vakt. Och mycket riktigt, på vissa ställen är det ganska stora fel.
Hydrografi-lagret som är tillgängligt nu är generaliserat till skalan 1:50000, men det ger oftast inte så stora fel, bäckarna är ändå ofta bättre detaljerade än vad handritade brukar vara, men på vissa ställen ligger de inte rätt ens i skala 1:10000. Är bäcken smal och det är skogstäcke kan den vara svår att se i satellitfotona, men har märkt att terrängskuggningslagret kan vara mycket bra för att verifiera om en bäck-geometri som ser skum ut stämmer eller ej. I detta fall är det ganska uppenbart var bäcken går och att den inte går där den är ritad:
Men lite koll på LMs bäckar har jag faktiskt. De som finns i Lantmäteriets produkter (inklusive topo10 och topo50) är det faktiskt rätt bra kvalité* på, det gjordes en ganska stor insats kring det runt 2010 då man gick över alla bäckar och vattendrag och även nätverksbildade tillsammans med SMHI (mer information här). Produkten Hydrografi nätverk är “bäst” för detta, då den innehåller all information som finns om vattendragen, men det mesta som är relevant för oss används även i produkterna topo10 och topo50 (öppen data), men såklart med viss generalisering. Tyvärr är Hydrografi nätverk inte öppna data.
* Men det är i slutändan också nästan uteslutande bara en skrivsbordsprodukt, så t.ex. bäckar och diken i skogar saknas ofta om de inte råkar synts på ett hygge i samband med LMs flygbildstolkning. Bäckarna har också ganska strikta generaliseringsregler, tror de måste vara minst 250 meter för att karteras, vilket jag tycker är ganska långt i vissa fall.
Hydrografi (undantaget sankmarker) uppdateras även fortfarande, men återigen bara utifrån flygbildstolkning, det är inget fältarbete inblandat, vilket såklart begränsar fullständigheten ganska mycket.
En annan femma är SVAR, SMHIs föregångare till Hydrografi i nätverk, som faktiskt är öppna data. Det stora problemet med den är att vattendragen där ursprungligen ritades av från översiktskartan (1:250 000). Varför man inte bara ringde LM på den tiden och bad om datat i bättre skala och som vektordata kan man undra, det är tur att myndighetssamverkan blivit lite bättre sedan dess i alla fall… Med åren har man förbättrat kvalitén i SVAR, och har för mig att de t.o.m. fortsätter att ajourhålla den till viss del, men det är tyvärr en datamängd man fortfarande måste vara väldigt försiktig med.
Eventuellt sidospår:
I Göteborg, där jag huvudsakligen kartlägger, finns ett mycket högkvalitativt terrängskuggningslager. Har använt det till att bland annat förfina geometrin av både sjöar och större vattendrag, och för att kartlägga små vattendrag i skogar. Har även haft framgång i att kartlägga våtmarker på detta vis.
Ytterligare sidospår:
Har ni kollat på SLU Markfuktighetskarta. Finns dels en beräknad karta med markfuktighet, men även vattendrag ska finnas. Jag har använt den med markfuktighet för att se vart det troligen är myrmark när jag rekat för orienteringskartor. Stämmer ofta väldigt bra även om det ibland missas mindre myrar och där sannolikheten är mindre (grön-färg) kan det både vara och inte vara myr.
Markfuktighetskartan var fin, tack för tipset! Ser ut som att den kan hjälpa mig bedöma om huruvida ett område är våtmark eller inte. Tycker informationen om hur informationen får användas är otydlig på SLU:s sida, vet du om det går att hitta mer detaljerad licensinformation någonstans? Hade ju inte varit dumt om markfuktighetskartan hade gått att använda som bakgrundslager!
Tillägg: Hittade Skogsstyrelsens villkor för användande av geodata, de tycks ha lagt ut allt under CC0-licens. Utmärkt!
