I mitt arbete med NVDB-import stöter jag ofta på vägar där man tidigare satt eller inte satt ‘highway=residential’. I vissa fall är det (väl?) ganska uppenbart att taggen är korrekt för vägen. Exempelvis då den går igenom ett bostadsområde i tätort.
Däremot har jag ibland svårt att avgöra om det ska vara tertiary, residential, unclassified eller service. Dvs. avgränsning både “uppåt” och “nedåt”.
Vad man sätter verkar var högst subjektivt, även om det finns riktlinjer på wiki. Exempelvis att ‘residential’ är vägar i första hand är vägar för transporter (varor/personer) till bostadsområden. Om vägen även i används som genomfart, ska den kanske klassas som ‘unclassified’ eller ‘tertiary’?
Och var går gränsen nedåt? Hur få byggnader vid en väg, gör att vägen i stället ska klassas som ‘service’?
Ytterligare ett problem är att validatorn i JOSM varnar för residential-vägar som saknar namn. Men inga sådana varningar för unclassified, service eller track.
Jag kan ha fel eftersom jag kör på empiri; men jag har alltid sett det som residential är där man bor, unclassified är allt annat. Det handlar inte om hur stor vägen är. Service är snarare halv privata vägar, alltså som ingen rör sig på förutom just när de ska åka på den vägen… typ: parking aisle/driveway/avlastning osv.
Alltså längst ner är unclassified och residential.
Jag har också tytt det liknande som @emj; residential är nästan uteslutande inom tätort i bostadsområden (kan vara både små- och flerfamiljshus), unclassified är typ de flesta av våra enskilda vägar och service är när vägen bara leder till något enstaka mål.
Sen finns det nog mycket tolkningsmån i det: längs en i övrigt unclassified-väg skulle det kunna komma en bit med hus tätt följande varandra som skulle kunna räknas som residential (men vad jag sett sällan taggas som det), och övergången mellan service=driveway och unclassified kan vara lite flytande.
unclassified – roads with the lowest priority in the interconnecting road network. Use instead of highway=residential when the traffic is not just for residential access, even if residential properties may also be accessed by this road.
tertiary – usage is dependent upon local mapping conventions, but is often used on a linking or connecting road with low to moderate traffic. May still be in a residential area, and may have residential properties abutting it, but will normally connect up multiple residential roads, local centers of activity, or other suburbs.
Om vägen även har andra syften, och inte enbart transport till bostäder, kan den enligt wiki vara unclassfied eller tertiary. Och kanske service beroende om man tycker det. Det jag ser mest är dock att om det finns bostadshus utmed en väg, så är den satt som residential. Utan att man tagit hänsyn taget till andra kriterier.
Ja det håller jag med om; egentligen skulle jag tagga alla genomfartsgator i Sverige som unclassified men kotym är att de ska vara residential. Jag använder bara service när jag skapar rutter för gående i bostadsområden.
Överlag så är det kanske inte super viktigt, och i slutändan så är det hur gatorna ser ut i resten av området som får bestämma vad taggningen ska vara. Att OSM taggar är relativa istället för absoluta värden är underbart och otroligt jobbigt.
Vi verkar alla göra på olika sätt trotts rekommendationer på wiki.
Angående service använder jag det för vägar som bara leder till en bosättning.Även det kanske är 1-2 km långa. Eftersom det i huvudsak är de boende där som använder vägen. Men jag har sätt olika varianter på sådant med unclassified, track och residential. Och det är ju inte helt fel då den vägen inte exklusivt normalt används av bara ett hushåll.
Detta kan diskuteras i oändlighet, då det inte finns specifika regler hur det kan göras, och verifieras mot. Så om någon har synpunkter på en specifik väg och dess klassificering, och tycker det är fel, finns säker argument för detta, och mot.
highway=tertiary för länsvägar vars nummer normalt inte är skyltat. Leder för lokal trafik i det kommunala vägnätet som är viktigare än en vanlig gata (residential/unclassified) men inte viktiga nog att utgöra huvudnätet (som är secondary eller högre).
highway=residential för gator i bostadsområden i tätorter. Har nästan alltid ett vägnamn. Om vägen faktiskt saknar namn kan man lägga till noname=yes, men sannolikheten för det är låg och man bör överväga att välja unclassified eller service istället. Ett undantag kan vara sommarstugeområden eller liknande där namn inte nödvändigtvis finns men gatorna leder till just bostäder och residential är lämpligast trots allt.
highway=service för servicevägar av olika slag. Detta kan vara en liten sidoväg som leder till en transformatorstation, en uppfartsväg (både garageuppfart i bostadsområde eller lång enslig uppfart till en bondgård), parkeringsvägar, m.m. Dessa kan vara svåra att skilja från gång- och cykelvägar i bostadsområden, men om fordonstrafik generellt är tillåten så är serviceväg lämpligare än GC-väg. Vet man däremot att det är skyltad GC-väg som i undantagsfall tillåter fordon så ska man givetvis kartlägga det så.
highway=track för skogs- och traktorvägar. Detta innefattar vägar som leder till åkrar, kalhyggen, m.m. Även mindre vägar på landsbygden som inte leder till bosättning eller som oftast slutar i vändplatser mitt i en skog.
highway=unclassified för alla övriga gator och vägar som inte är klassade högre eller fyller ett särskilt syfte (som serviceväg, skogs-/traktorväg, m.m.)
Gränserna är givetvis lite flytande, men det viktiga är att det främst är vägens funktion i vägnätet, inte dess fysiska utforming som ska avgöra klassningen. Sedan går det ofta hand i hand i och med att ju mindre viktig en väg är, desto lägre standard har den oftast.
De här två exemplen tycker jag ger en tydlig distinktion när man karterar skogsvägar, precis som du säger @riiga:
Om de leder någonstans - unclassified
Om de slutar i “ingenting” (tex vändplan) - track
Undantag kan möjligen vara låååååånga vägar (några tiotal kilometer) som ändå slutar i “ingenting”, de kan ändå få klassas som unclassified även om det förstås blir lite godtycke här.
Som vanligt, det är inte svårt att skilja på rätt och fel. Det svåra är att skilja på rätt och nästan rätt
Jag har funderat på om det har någon betydelse vad man sätter för vägklass? Om man nu sätter “fel” klass, på vilket sett och var blir det problem? Speciellt om det gäller vägar som har närliggande klasser.
Jag vet att olika routing engines har defaults för olika vägtyper. så det kan blir lite knas i routing (om de t.ex försöker undvika residential & service eller om de antar att man kan köra snabbare på unclassified än på residential). men annars tror jag inte att det har så stor betydelse
Det beror helt och hållet på den som bygger sökmotorn men jag skulle anta att i de flesta tilfällen så är det bara viktigt som tiebreaker där två val närmar sig tröskelvärdena för att välja den ena eller andra vägen.
Jag håller med om tankesättet på alla punkter men lägger gärna till att vägar som är långa OCH återvänder till en annan större väg (altså att man kan köra genom dom) så brukar jag sätta unclassified, medan vägar som bara tar slut oftare får bli service, även om dom är ganska långa. Speciellt dom som sticker ut i skogen (utan att vara track).
Kanske en tanke här också. Jag tycker att vägar som inte kan förväntas vara körbara med vanlig bil ska vara track, medan skogsvägar som utan problem kan användas av vilken bil som helst kan va nåt annat.
Det har för mig med förväntningen att göra. Men samtidigt så går ju “tracktype” jättelångt upp i vägkvalitet. Säkert brittiska förhållanden som ligger bakom allt… som vanligt.
Det är ju även därför jag vill att path ska vara motsvarande track, att man inte ska förvänta att man bara kan gå i lågskor där - men men…
Också intressant i sammanhanget tycker jag är t.ex. ringleder och genomfartsvägar; alltså vägar som (oftast) kommunen vill att man ska använda sig av. Det är inte alltid att dessa skiljer sig i karaktär/storlek/etc. från kringliggande vägar, och det finns även fall där de faktiskt kan se ut att vara i sämre klass.
Det här var ett problem man stötte på när LM övergick till NVDB i sina kartor, då NVDB vid det tillfället inte hade någon företeelse för att peka ut sådana vägar som helst ska visas tydligare i kartor. Kommer inte ihåg alla detaljer, men resultatet blev bl.a. det som heter “Övergripande länk” i företeelsen Gatutyp (jämför den företeelsen med t.ex. företeelsen Huvudled i NVDB på webb).
Där är ju lite frågan om man i OSM vill följa kommunernas “önskan” att visa dessa vägar tydligare (även om de inte är snabbaste/effektivaste sättet att ta sig fram) eller om man ska hålla sig till OTG-regeln, som kan resultera i helt andra karteringar. Också lite av en “tagging for the renderer”-varning om man ska tagga för att framhäva, å andra sidan blir det lite svårt att visa ringleder etc. tydligt annars. Kanske en ny tag för detta och behålla highway för att beskriva vägens “karaktär”?
Exempel över Gävle, notera hur kommunen valt att lägga flera vägar som “övergripande länk” som i OSM bara är highway=tertiary.
Jag sätter service på vägar som leder till/från en enskild fastighet, som en gård eller ett lantbruk. I icke tätbebyggt område (“på landet”) kan en sådan väg ganska lång. Flera kilometer. Vägen utnyttjas i första hand för transport till/från fastigheten. Och om vägen slutar i “ingenstans”, som en vändplan, sätter jag alltid track. Om fler track eller service binds ihop, sätter jag oftast unclassified.
Men som redan sagts, eftersom inga exakta definitioner finns, blir allting mer eller mindre subjektivt.
Ett annat problem är residential eller tertiary (eller högre klass) när sådan väg finns i tätbebyggt område. Oftast är det satt residential på en sådan väg, trotts att det verkar tydligt att vägen inte har några bostäder intill, utan är byggd mer som en lokal genomfartsled. Svårt att vet var gränsen gör för residential eller något annat.
