Nationell arbetsgrupp inom arbetet med vandringsleder

Fick en inbjudan från Kristin Ekblom idag att visa vad jag gjort med Stockholm Archipelago Trail se min issue Feedback Nationell arbetsgrupp inom arbetet med vandringsleder · Issue #356 · salgo60/Stockholm_Archipelago_Trail · GitHub

Om jag förstår diskussionen rätt så börjar man nu titta på en mer sammanhållen digital modell för vandringsleder – hur leder definieras, struktureras och återanvänds i olika system.

Jag är nyfiken på era tankar kring detta så framför jag dom på måndag då jag träffar henne

Skriv gärna:

Har ni några tankar skriv

Saker jag tycker vore särskilt intressanta att diskutera

1. Vad har andra länder gjort?

Finns det etablerade modeller för hur nationella eller regionala leder struktureras digitalt?

Exempel som kan vara relevanta att titta närmare på:

  • Deutscher Alpenverein (Tyskland/Alperna) – tydlig klassificering av leder och svårighetsgrader
  • Schweizer Wanderwege – nationellt system för ledkategorisering
  • Ramblers – arbete med brittiska Public Rights of Way
  • New Zealand Department of Conservation – strukturerad information om “Great Walks”

Finns det exempel där OSM varit en central datakälla i nationell infrastruktur för leder?
Hur hanterar man:

  • Etappindelning
  • Alternativa sträckningar
  • Temporära omdragningar
  • Relation mellan huvudled och delsträckor

2. Vilka “artefakter” i OSM är viktiga för vandring?

När vi pratar digital modell – vad är då kärnan i OSM?

Exempel på sådant jag tycker är centralt:

  • route=hiking-relationer
  • Superrelationer för längre leder
  • network=* (iwn/nwn/rwn/lwn)
  • osmc:symbol=*
  • trail_visibility=*
  • sac_scale=*
  • Skyltning (information=guidepost)
  • Infrastruktur: vindskydd, toaletter, vatten, bryggor
  • Tillgänglighetsdata

Bör vi definiera en “miniminivå” för en kvalitetssäkrad led i OSM?


3. Finns det OSM-grupper som är särskilt duktiga på vandring?

Jag är intresserad av att lära av grupper som:

  • Har jobbat systematiskt med ledrelationer
  • Har tagit fram dokumenterade konventioner
  • Har QA-processer kring leder

Finns det regionala OSM-communities eller arbetsgrupper som fokuserar specifikt på friluftsliv, hiking eller outdoor-routing?


4. Datamodell vs. användning

En annan fråga jag brottas med:

Hur säkerställer vi att en digital modell inte bara är teoretiskt korrekt – utan faktiskt fungerar för:

  • Routingmotorer
  • Tryckta kartor
  • Mobilappar
  • Tillgänglighetsanpassning
  • Analys (t.ex. service inom 200 m från leden)

I mitt arbete med Stockholm Archipelago Trail försöker jag kombinera:

  • OSM-geometri
  • Wikidata-kopplingar
  • Infrastruktur-analys (toaletter, vatten, etc.)
  • Etappvis uppdelning

Feedback på hur detta kan harmoniseras bättre med OSM:s datamodell är mycket välkommen.


Jag är särskilt intresserad av:

  • Konkreta exempel
  • Länkar till dokumentation
  • Erfarenheter från andra länder
  • Fallgropar vi bör undvika

Alla perspektiv välkomna.

Jag nås på 0735152802
Magnus

Är det inte bättre att du skriver ett inlägg på den allmänna delen av just detta forum? Typ under General talk. Speciellt om du vill få exempel från andra länder.

Rent krasst så är andelen svenska OSM-redigerare som är aktiva på olika forum extremt få, och andelen som specifikt är intresserad av vandring ett ännu mindre subset.

1 Like

@maasa123 smart tanke skall kolla runt…

Jag håller med. Men jag är en av de som är aktivt både online och “i natura”. När jag är ute är OSMAND ständig till hands. Som mest är jag i Västra Götaland och Värmland. Ska försöka att dyka in lite mer i det aktuella temat och kanske medverka lite mer.

1 Like

Jag tycker i princip att det vore bra att få hög och jämn kvalitet för vandringsleder förstås.

I mitt perspektiv är det infrastrukturen som tillfartsvägar, parkering, toaletter, vindskydd osv som kanske är viktigast att få till. Att ledens dragning i OSM stämmer med verkligheten är bra förstås, men skiljer det 10 meter hit eller dit spelar mindre roll ute i naturen.

Jag tror dock att olika vandringsleders organisationer har lite olika syn på det här. Östgötaleden drivs av kommunerna i Östergötland. De har varit tidigare varit väldigt samarbetsvilliga vad gäller OSM. Sörmandsleden å andra sidan vill ju inte visa mer än koordinater för start, slut och vindskydd på sin publika webbplats medan kartor över ledens sträckning bara finns för betalande medlemmar. Jag misstänker att styrelsen för Sörmlandsleden därmed är mer tveksamma till att samarbeta kring data med OSM.

1 Like

Det är ett kaos om, du frågar mig

Stockholm Archipelago Trail av 10-20 miljoner dom får av skattepengar var 950 000 Skr att bygga en Digital infrastruktur och en programvara

  • jag lät tidningen Stockholms Skärgård kolla vad dom leverera och det tog 15 minuter för journalisten att inse att här är något galet se artikel “Kritik riktas mot internationellt uppmärksammad vandringsled” - diskussion på FB
  • Tillväxtverket håller i pengarna och handläggaren där Kicki Juopperi tyckte inte det var konstigt att betala 950 000 Skr för några websidor och inte heller att man sedan säger att var vindskydd finns skall vara hemligt…
    • Jag påpekade för Tillväxtverket Antonio Tolj att projektet fått pengar att bygga 11 vindskydd men bara 4:a finns längs leden… och fick då svar att Tillväxtverket skickat min synpunkt vidare till projektet…
    • På en rak fråga från journalisten till projektledaren Marie Östblom så kom lull lull svar "har allt man fått pengar till producerats och kommer att vara monterat till våren"

Det senaste nu på gott och ont är

  1. deras website https://stockholmarchipelagotrail.com/ har bytt till OSM kartor
    1. dom verkar inte fatta att Stockholm Archipelago Trail finns som relation 19012437 utan lägger över sina handritade? GPX spår
  2. dom verkar inte bidraga med data utan det är princip det jag laddade upp 2025 i april som finns där
  3. Dom söker nya pengar 400 000 Skr för att skapa en app mot OSM kartorna inte att skapa bra data det jag kallar SSOT - när man vet att dom knappt levererade för 950 000 Skr så känns det galet att saker inte specas bättre…

Jag kollade en av del-ruttern och deras spår ser rätt taffligt ut. Det korsar sig självt fram och tillbaka och ser allmänt “hoppigt” ut. Det ser ut som de vandrat och sedan tagit en gpx-fil och förenklat den utan att kika på resultatet. Men det kanske fixas till, vad vet jag…

1 Like

Det var väl de där relationerna jag la upp i OSM på uppdrag av @salgo60 för nåt år sen vill jag minnas? Och ja, jag la upp relationerna efter GPX-filerna som tillhandahölls. Jag har aldrig varit på platsen själv. I de fall befintliga ways existerade la jag relationen på dem (även när GPXen sicksackade som gpxer gör), men när ways INTE existerade ritade jag nya ways efter GPXen.

En dålig stig är bättre än ingen stig, men för att få en bra stig måste nån med lokalkännedom också offra lite tid.

Edit: inser nu att @ChristianA avsåg den GPX som “Stockholm Archipelago Trail” själva har lagt som overlay på kartan istället för att belysa relationen istället. Mea culpa :slight_smile:

2 Likes

@ChristianA japp GPX:en är slarviga och gissar jag en blandning av handritat och vandrat

Jag skapade lite filmer och statistik varför GPX blir fel sätt om leden inte kopplas till en stig/väg..

@Tomas_Marklund japp det var ditt jobb… på Runmarö var det så illa insåg jag att GPX spåret var så fel att en ny stig skapades…

Jag har lite gett upp att hålla reda på vad dom gör men som sagt det är OSM som karta numera men dom verkar inte uppdatera OSM själva utan hoppas att det blir bra… trots att dom fick 950 000 Skr för att skapa det digitala…

Update 20267-04-24: var idag på Utö och sprang på personen Lemming som gör detta och tog upp detta med behov av versionshantering och kunna se när saker uppdaterats men fick då svar senaste finns på vår web…. Vet inte hur man går vidare…. Han ville dock träffas….

Jag kör en FB grupp om leden om leden med 6000 medlemmar så tror det spelar in varför dom vill träffas… tror jag frågat om det tidigare i tråden vi behöver bra exempel hur andra jobbar

@Tomas_Marklund nu har Stockholm Archipelago Trail skaffat en utvecklare som skapar en karta som bygger på OSM enormt trevligt se Ref Map.stockholmarchipelagotrail.com vore snyggt om OSM kunde länka tillbaka till SAT kartan

Snygg data skapas se map.stockholmarchipelagotrail.com/data-sources

Sedär, sedär. Alla små steg i rätt riktning uppskattas :slight_smile:

1 Like

:wink: Bra steg framåt. Samtidigt känns det som att mycket fortfarande bygger på tillit till enskilda personer – OSM-bidragsgivare, utvecklaren bakom tjänsten och mina egna observationer ute på leden.

Jag skulle gärna se att fler organisationer, exempelvis Skärgårdsstiftelsen, publicerade öppna och maskinläsbara data som kunde fungera som oberoende källor.

Just nu känns ekosystemet ganska personberoende, och därmed mindre stabilt än det borde vara för något som många förväntas kunna lita på.

Min tro är att det ofta saknas tydliga business case och konkreta exempel på vinsterna med att arbeta digitalt, datadrivet och med rätt kompetens. Så länge nyttan inte är synlig och mätbar blir det svårt för organisationer att prioritera investeringar i öppna data, datakvalitet och långsiktigt informationsansvar. Det leder lätt till att eldsjälar driver utvecklingen medan organisationerna själva förblir passiva…

Med hopp om att jag har fel…

https://map.stockholmarchipelagotrail.com/sv började som ett rent hobbyprojekt. Jag ville bara göra en bättre karta för Stockholm Archipelago Trail.

Ganska snabbt insåg jag att det fanns ett gap att fylla. Genom att kombinera öppna data, kartor, API och lite envishet gick det att skapa något som faktiskt tillför värde för vandrare.

Samtidigt har projektet fått mig att lyfta blicken. Det här är inte bara en utmaning för SAT. På nationell nivå känns läget märkligt fragmenterat. Jag har sneglat på norska UT.no och andra initiativ, men överallt ser jag samma mönster: ett lapptäcke av data, olika ägare, olika format och otydliga ansvar.

Intresset för att skapa något riktigt bra verkar finnas. Viljan att samarbeta verkar också finnas. Men många initiativ tycks fastna i möten, rapporter och styrgrupper istället för att bli faktiska tjänster som människor kan använda.

Det som saknas är kanske inte fler utredningar. Det som saknas är att någon faktiskt bygger.

1 Like

@belak respekt… Problemet är bara att det är svårt att finansiera och upprätthålla sådana initiativ över tid som privatperson eller liten aktör.

Det tragiska mönster jag gång på gång ser är:

  • Kommunerna underlevererar eller publicerar inte data på ett sätt som gör den lätt att återanvända.
  • Privata initiativ fyller tomrummet, bygger snabbt upp bra tjänster och datamängder – men saknar ofta långsiktig finansiering och försvinner efter några år.

Ett exempel är hundrastgårdar. En hundägare (som dessutom arbetar med IT på Skara/Töreboda kommun) berättade att det var svårt att hitta information om hundrastplatser.

Då gjorde jag ett litet experiment:

Status 2026 dom privata intitiativen med flest hundrastplatser har försvunnit…:

Det illustrerar ganska väl problemet. Bra data och bra tjänster kan byggas upp relativt snabbt, men utan en hållbar förvaltning blir de ofta kortlivade. Samtidigt finns det sällan någon offentlig aktör som tar över ansvaret när de försvinner.