Nationell arbetsgrupp inom arbetet med vandringsleder

Fick en inbjudan från Kristin Ekblom idag att visa vad jag gjort med Stockholm Archipelago Trail se min issue Feedback Nationell arbetsgrupp inom arbetet med vandringsleder · Issue #356 · salgo60/Stockholm_Archipelago_Trail · GitHub

Om jag förstår diskussionen rätt så börjar man nu titta på en mer sammanhållen digital modell för vandringsleder – hur leder definieras, struktureras och återanvänds i olika system.

Jag är nyfiken på era tankar kring detta så framför jag dom på måndag då jag träffar henne

Skriv gärna:

Har ni några tankar skriv

Saker jag tycker vore särskilt intressanta att diskutera

1. Vad har andra länder gjort?

Finns det etablerade modeller för hur nationella eller regionala leder struktureras digitalt?

Exempel som kan vara relevanta att titta närmare på:

  • Deutscher Alpenverein (Tyskland/Alperna) – tydlig klassificering av leder och svårighetsgrader
  • Schweizer Wanderwege – nationellt system för ledkategorisering
  • Ramblers – arbete med brittiska Public Rights of Way
  • New Zealand Department of Conservation – strukturerad information om “Great Walks”

Finns det exempel där OSM varit en central datakälla i nationell infrastruktur för leder?
Hur hanterar man:

  • Etappindelning
  • Alternativa sträckningar
  • Temporära omdragningar
  • Relation mellan huvudled och delsträckor

2. Vilka “artefakter” i OSM är viktiga för vandring?

När vi pratar digital modell – vad är då kärnan i OSM?

Exempel på sådant jag tycker är centralt:

  • route=hiking-relationer
  • Superrelationer för längre leder
  • network=* (iwn/nwn/rwn/lwn)
  • osmc:symbol=*
  • trail_visibility=*
  • sac_scale=*
  • Skyltning (information=guidepost)
  • Infrastruktur: vindskydd, toaletter, vatten, bryggor
  • Tillgänglighetsdata

Bör vi definiera en “miniminivå” för en kvalitetssäkrad led i OSM?


3. Finns det OSM-grupper som är särskilt duktiga på vandring?

Jag är intresserad av att lära av grupper som:

  • Har jobbat systematiskt med ledrelationer
  • Har tagit fram dokumenterade konventioner
  • Har QA-processer kring leder

Finns det regionala OSM-communities eller arbetsgrupper som fokuserar specifikt på friluftsliv, hiking eller outdoor-routing?


4. Datamodell vs. användning

En annan fråga jag brottas med:

Hur säkerställer vi att en digital modell inte bara är teoretiskt korrekt – utan faktiskt fungerar för:

  • Routingmotorer
  • Tryckta kartor
  • Mobilappar
  • Tillgänglighetsanpassning
  • Analys (t.ex. service inom 200 m från leden)

I mitt arbete med Stockholm Archipelago Trail försöker jag kombinera:

  • OSM-geometri
  • Wikidata-kopplingar
  • Infrastruktur-analys (toaletter, vatten, etc.)
  • Etappvis uppdelning

Feedback på hur detta kan harmoniseras bättre med OSM:s datamodell är mycket välkommen.


Jag är särskilt intresserad av:

  • Konkreta exempel
  • Länkar till dokumentation
  • Erfarenheter från andra länder
  • Fallgropar vi bör undvika

Alla perspektiv välkomna.

Jag nås på 0735152802
Magnus

Är det inte bättre att du skriver ett inlägg på den allmänna delen av just detta forum? Typ under General talk. Speciellt om du vill få exempel från andra länder.

Rent krasst så är andelen svenska OSM-redigerare som är aktiva på olika forum extremt få, och andelen som specifikt är intresserad av vandring ett ännu mindre subset.

1 Like

@maasa123 smart tanke skall kolla runt…