- se även SAT feedback önskas
Fick en inbjudan från Kristin Ekblom idag att visa vad jag gjort med Stockholm Archipelago Trail se min issue Feedback Nationell arbetsgrupp inom arbetet med vandringsleder · Issue #356 · salgo60/Stockholm_Archipelago_Trail · GitHub
Om jag förstår diskussionen rätt så börjar man nu titta på en mer sammanhållen digital modell för vandringsleder – hur leder definieras, struktureras och återanvänds i olika system.
Jag är nyfiken på era tankar kring detta så framför jag dom på måndag då jag träffar henne
Skriv gärna:
- här i tråden
- på min GitHub-yta: Feedback Nationell arbetsgrupp inom arbetet med vandringsleder · Issue #356 · salgo60/Stockholm_Archipelago_Trail · GitHub
- i den inofficiella FB-grupp jag har om Stockholm Archipelago Trail:
https://www.facebook.com/groups/2875020699552247/permalink/3208949806159333/
Har ni några tankar skriv
- gärna här
- på min GITHUB yta Stockholm_Archipelago_Trail/issues/356
- i den inofficiella FB grupp jag har om Stockholm Archipelago Trail
Saker jag tycker vore särskilt intressanta att diskutera
1. Vad har andra länder gjort?
Finns det etablerade modeller för hur nationella eller regionala leder struktureras digitalt?
Exempel som kan vara relevanta att titta närmare på:
- Deutscher Alpenverein (Tyskland/Alperna) – tydlig klassificering av leder och svårighetsgrader
- Schweizer Wanderwege – nationellt system för ledkategorisering
- Ramblers – arbete med brittiska Public Rights of Way
- New Zealand Department of Conservation – strukturerad information om “Great Walks”
Finns det exempel där OSM varit en central datakälla i nationell infrastruktur för leder?
Hur hanterar man:
- Etappindelning
- Alternativa sträckningar
- Temporära omdragningar
- Relation mellan huvudled och delsträckor
2. Vilka “artefakter” i OSM är viktiga för vandring?
När vi pratar digital modell – vad är då kärnan i OSM?
Exempel på sådant jag tycker är centralt:
route=hiking-relationer- Superrelationer för längre leder
network=*(iwn/nwn/rwn/lwn)osmc:symbol=*trail_visibility=*sac_scale=*- Skyltning (
information=guidepost) - Infrastruktur: vindskydd, toaletter, vatten, bryggor
- Tillgänglighetsdata
Bör vi definiera en “miniminivå” för en kvalitetssäkrad led i OSM?
3. Finns det OSM-grupper som är särskilt duktiga på vandring?
Jag är intresserad av att lära av grupper som:
- Har jobbat systematiskt med ledrelationer
- Har tagit fram dokumenterade konventioner
- Har QA-processer kring leder
Finns det regionala OSM-communities eller arbetsgrupper som fokuserar specifikt på friluftsliv, hiking eller outdoor-routing?
4. Datamodell vs. användning
En annan fråga jag brottas med:
Hur säkerställer vi att en digital modell inte bara är teoretiskt korrekt – utan faktiskt fungerar för:
- Routingmotorer
- Tryckta kartor
- Mobilappar
- Tillgänglighetsanpassning
- Analys (t.ex. service inom 200 m från leden)
I mitt arbete med Stockholm Archipelago Trail försöker jag kombinera:
- OSM-geometri
- Wikidata-kopplingar
- Infrastruktur-analys (toaletter, vatten, etc.)
- Etappvis uppdelning
Feedback på hur detta kan harmoniseras bättre med OSM:s datamodell är mycket välkommen.
Jag är särskilt intresserad av:
- Konkreta exempel
- Länkar till dokumentation
- Erfarenheter från andra länder
- Fallgropar vi bör undvika
Alla perspektiv välkomna.
Jag nås på 0735152802
Magnus